Häst runt handleden?

Jag hittade en annons för tagelarmband, och tyckte först att det lät lite skumt...
Men de ser verkligen fina ut..!


Klicka på bilderna för att komma till hemsidan.


Praktiska grejer:

Är att ha hovslagaren som vän på Facebook.
Det är mycket, mycket bekvämt.

Suck

Ginny är inte helt fräsch efter gårdagens äventyr. Hon hade gallor i alla ben och var väldigt ömfotad idag när jag var i stallet... Eftersom hon inte är skodd bak har den två kilometer långa språngmarschen slitit ganska rejält på hennes hovar, så vi får nog hålla oss till att skritta på fältet resten av veckan.

Det är så himla typiskt, vi som äntligen skulle börja galoppera första september..!

Nåväl. Jag tog ut Ginny på fältet i grimma och longerlina och skrittade i gräset i ungefär en halvtimme. Eftersom det fortfarande var lite blött så kylde det nog ganska bra. När vi kom tillbaka till stallet var gallorna borta på alla ben, så det känns ändå ganska hoppfullt. Innan jag släppte ut henne i hagen kylde jag hennes ben i 15 minuter, torkade av dem och masserade in ett kylande liniment.

Eftersom hästarna fick stå inne inatt (inte så konstigt med tanke på kvällens action) så tror jag att hon är lite extra stel och ful i benen. I natt får de vara ute igen, och jag tror att om hon bara får röra lite på sig under natten och om benen hålls kalla i gräset, så är det förhoppningsvis inte lika illa i morgon.



Men de där bakhovarna lär jag få ta tag i...

Planering, planering

I morgon ska jag träna tre ponnyekipage; Marzpan och Felicia, Lizzy och Rebecca och Moonlight och Sandra. De ska tävla på söndag och behöver "träna omhoppning". Synd för dem, för jag tänker inte låta dem träna på omhoppning. Jag vägrar ha tre skenande ponnyer i ridhuset samtidigt som det står hinder därinne, eftersom omhoppning är så mycket mer än att galoppera fort.

Däremot ska vi träna skänkelhjälper, svängar och temporeglering.


Här är de övningar som tjejerna ska få rida i morgon:

Först ska de få jobba med hörnvolter.
Jag älskar hörnvolter! De kan bli bästis med vilken ryttare som helst. Stjärnorna på bilden kommer att vara hjälpkoner, och övningen ska aktivera ryttarens skänklar, för här formar vi hästen runt innerskänkeln medan ytterskänkeln visar vägen på volten och får hästarna att släppa stödet från väggen. Tjejerna kommer dessutom att få jobba mycket med att reglera tempo och steglängd, både i trav och galopp.

Andra övningen är snarlik, men här ska tjejerna jobba på öppna spår, just för att de inte ska få någon hjälp av väggen utan rama in ponnyerna med benen. Varför? För att om du inte har hästen mellan hjälperna kommer du inte att kunna svänga, särskilt inte på en hoppbana.

Nästa steg i de här övningarna är att flytta hästen sidvärts ut ur volten och sedan fortsätta i skänkelvikning till (eller halvvägs till) nästa volt.

 

Hoppövningen är en bana bestående av tre hinder. Det är inga särskilda avstånd, utan det gäller att jobba utifrån den plats som finns. Hinderföljden går att variera i evighet, det ni ser här är bara två förslag.
Även här är stjärnorna hjälpkoner, som ryttarna får ha som vägvisare och som hjälp att hålla ordning på vägen. Hinderna kommer att vara ganska låga eftersom fokus kommer att ligga på vägval och tempo. Marzipan, som gärna drar iväg på banan, kommer ha svårt att gå den kortaste vägen, medan Lizzy kommer att kunna ta de korta vägarna eftersom hon helst inte springer fortare än absolut nödvändigt.

Bilder från igår








Dagens action

Tisdag klockan 20.41: Felicia ringer, hon springer som en idiot medan hon får fram "Din häst" ... "ute" ... "springer" ... "hoppade ut" ... "vägen" ... "90-graderskurvan"...
Det räckte för att jag skulle avbryta Billys agilityträning, springa till bilen, ringa Håkan och åka mot stallet.

Ginny ansåg tydligen inte att unghästarna i hagen bredvid dög som sällskap när Felicia var ute och red Marzipan och Cina tog in Mimii för att undersöka om hon var ömfotad efter dagens skoning. Hon värmde upp med att fastna med svansen i fjädergrinden (läs: fjädergrinden fastnade i svansen), och seglade sedan över staketet och drog iväg 2 kilometer.
På asfalt.
I full galopp.
Jag kan bara fantisera om vilken inflammation hon kommer ha i benen resten av veckan...

Nåväl, hästen är hemma i stallet och hela flocken får sova inomhus inatt. Ginny har bandage på (BoT fram, vanliga bak) och jag planerar att skritta länge och sedan longera henne lite i trav i morgon, sen får vi se hur det blir resten av veckan. Jag borde nog åka förbi ett apotek och köpa lite Voltarengel att smörja in hennes ben med också, det är ju trots allt både smärtstillande och antiinflammatoriskt...


Och jag ba: What!?

Jag jobbar som webbredaktör på travbanan här i Karlstad (men har egentligen slutat). Och idag höll jag på att sätta kakan i hakan när jag såg en av hästarna som skulle starta i lopp 1. För hur ofta ser man en fläckig travhäst egentligen?

 

Jag slängde mig ut med kameran i högsta hugg:


I'm riding in the rain...



Dagens outfit: Gummistövlar och knäckebröd

 


Regnblöt häst. Och minst lika blöt ryttare. Hurray hurray!

 


Skinny Ginny är inte så skinny längre. Nu ser hon ut som en häst..!


I got my mind set on you

Det känns lite såhär att ha häst igen;

It's gonna take time
A whole lot of precious time
It's gonna take patience and time
To do it, to do it, to do it, to do it, to do it
To do it right child...

Nu åker jag till stallet!

 


Dagens Ginny

Först och främst:

Skinny Ginny = not so skinny anymore..!


Hon har gått upp en hel del i vikt och börjar bli riktigt rund om magen, ryggraden är inte längre lika påtaglig och hon ser inte ut som en ko över korset. Halleluja!

Dagens ridning var inte så himla avancerad. Vi skrittade upp till granngården och red några varv på ridbanan, som miljöträning. Och gissa om den hjärngympan behövdes?
Jodå...

Jösses, vad hon blåser upp sig och tittar och skyggar och håller på när hon blir lite uppspelt..! Det blev en hel del sprattel och tog ganska lång tid innan hon slappnade av inne på ridbanan, men när hon väl gjorde det så var hon jättefin. Vi travade lite på raka spår och hon håller sig relativt stabil i formen nu, och det är jätteroligt att känna att hon vill jobba - för det vill hon..!

I morgon ska jag köpa en gummisnodd, och sedan ska hon longeras.
Det ska bli himla spännande att se hur hon ser ut från marken...


10 minuter galopp?


Felicia och Marzipangrisen har lite problem med att Marzipan drar som en dåre mot hinderna på tävlingsbanan, vilket gör att de tappar rytmen och det blir någon slags av-på-av-på-ridning som är jobbigt och svår att rida.

Därför behöver de träna mer galopp i fortsättningen, både för att bygga upp kondition (hos både ponny och ryttare) och för att få en bättre känsla för reglage och nivåer i galoppen.



Min syster berättade i förmiddags att hennes mål är att kunna galoppera 10 minuter utan paus inom en överskådlig framtid. Nu har hon visserligen inte en sommartjock D-ponny, utan en tokig unghäst som ska bli fälttävlansstjärna, men ändå. Att galoppera 10 minuter i ett friskt tempo är jättejobbigt och kräver ork och flås av både häst och ryttare.

Så jag släpade ut ekipaget på fältet, och idag har Felicia och Marzipan galopperat i en och en halv minut, sedan lite drygt tre minuter och sedan ytterligare nästan fem minuter. Det blir ungefär nio minuter totalt, men då har de haft pauser mellan galoppjobben. Och båda tyckte att det var riktigt jobbigt...



De har med andra ord mer galoppträning att se fram emot under hösten.

Gekåsredovisning!

Nu har jag varit i stallet och packat upp grejerna från Gekås. Smart som jag är provade jag inte en endaste grej (förutom svansborsten). Här är hela listan på grejerna jag köpte:

Lindor - 90:-
Schabrak - 119:-
Pannband - 80:-
Ländtäcke - 99:-
Longerlina - 70:-
Ridstrumpor - 15:-
Borste - 10:-

 


I'm back!

Nu är jag hemma från London, och firade min ankomst på svensk mark med att vara på Gekås i Ullared tillsammans med Maja klockan 8 i morse. Heja heja! Jag fick med mig en hel kasse med hästgrejer därifrån... Men just nu sitter jag i bilen på väg hem till Karlstad, så jag kan inte redovisa något. Men här kommer några bilder från Gekås hästavdelning:


London, London baby!

Nu har jag precis gått ombord på planet, tagit ett tuggummi mot åksjuka (det där med flygplanslandningar alltså... det är värre döden för min mage!) och längtar efter att landa i London.

Under tiden jag är borta tycker jag att ni ska ta en titt på de här bloggarna;
Jag är tillbaka i Sverige sent på lördagkväll..!

Crazy Ginny

Idag har vi ridit på fältet, närmare bestämt fram och tillbaka på "vägen" mellan gården där Ginny står och grannen. (Ginnys stall är det ni ser långt bort på bilden.) Det blåste som bara den, och hon blev ganska taggad. Men vi skrittade tre vändor, travade fyra och skrittade sedan tre vändor till. I traven blev hon jättebusig, hon vill gärna galoppera - och jag vill gärna vänta till nästa vecka. Så vi hade en liten diskussion om det, hon blev väldigt dramatiskt och studsade på stället och protesterade vilt innan hon insåg att jag var betydligt envisare. Sedan travade vi vidare som om ingenting hade hänt.

Om en vecka ska hon få börja galoppera, enligt planen.
Jag tror att hon får jobba på lina de första gångerna. Dels för att jag vill se hur hon rör sig (för ärligt talat, jag har bara sett henne galoppera en kortis i hagen för flera veckor sedan), dels för att hon fortfarande är så omusklad att hon gott kan få jobba lite med sig själv innan jag sitter upp. Dessutom skulle jag inte bli det minsta förvånad om hon blev helt crazy bananas och dessutom oerhört akrobatisk de första gångerna...

Hur som helst - i morgon åker jag till London, och är tillbaka i Sverige i sent på lördagkväll.
(Förhoppningsvis hinner jag åka förbi Gekås i Ullared på vägen hem)

På tal om hästar i postlådan...

... så skickade jag iväg alla papper till Polen igår.
Ett dokument för ansökan om nytt pass, ett dokument för att intyga att jag äger hästen, utskrivna bilder på Ginny från båda sidorna, framifrån och bakifrån så att man kan se att alla tecken stämmer överens med deras konturdiagram, ett engelskt kvitto på banköverföringen och ett vykort där jag är slug och tackar för deras hjälp och goda service.

Totalt, inklusive porto, har kalaset kostat mig 600 kronor.
Så nu hoppas jag innerligt att det inte blir något krångel, utan att det kommer ett nytt pass inom några veckor.

När passet väl har kommit är nästa steg en ny grundvaccination. Det känns ganska trist att behöva göra det, men eftersom det gamla passet är borta har jag inget alternativ.


Om att inte skåda given häst i munnen...

Vi fick ju dra ut en mjölktand på Ginny hos veterinären för snart två veckor sedan. Det läker bra, men det är inte särskilt snyggt. Enligt veterinären kommer tanden att flytta sig till rätt ställe, nu när mjöktanden som har blockerat platsen är borta.
Jag är inte så orolig för just det, däremot är tanden i den nedre käken jäkligt tokigt sliten på grund av den bråkiga mjölktanden. Så jag hoppas verkligen att även den rättar till sig...


Annars är hon en riktigt trevlig pirat:

 


Hästar i postlådan

Posten gillar ridsport och låter våra fyrbenta stjärnor bli frimärkesmotiv.
Mycket fint..!







Från Tidningen Ridsport

Dressyr für alles!

Äntligen!
Jag har lyckats med sommarens lågfrekventa lobbyverksamhet; Felicia ska tävla dressyr..! Om ganska precis en månad, 24/9, ska hon och Marzipan rida en LB:0 i Forshaga. Jag tror att det kommer gå skitbra, och jag vet att det är ett viktigt komplement till hopptävlingarna.

Så nu sitter jag och filar på hennes nästa ridpass... Vi kommer att slipa övergångar, hörnpasseringar och hjälper. Och det kommer bli jättekul! Det är alltid väldigt roligt att jobba med Felicia och Marzipan, de har utvecklas enormt under sommaren - både tillsammans och individuellt, och jag har höga förhoppningar på deras kommande säsonger.



Under tiden jag tävlade var jag inte särskilt intresserad av att tävla dressyr, men att träna dressyr är en helt annan sak. Det är nämligen jätteroligt. Norpan, min förra häst, var väldigt välutbildad och gjorde allt från förvända slutor, finfina skänkelvikningar i samlad galopp och byten i vart fjärde galoppsprång till att kunna göra perfekta roll-backs och reglera både traven och galoppen i hur många olika nivåer som helst. Jag vet att det är fantastiskt roligt att rida en välutbildad häst - men även att det är ännu roligare att vara den som har utbildat den. Därför är dressyrträningen en viktigt beståndsdel i alla hästar och ryttares karriär, oavsett vilken disciplin man väljer att tävla i.

Och därför kommer jag aldrig att sluta tjata om det.


Bloggtävling



Klicka på bilden för att komma till tävlingen..!


Glad häst

 

Idag har Ginny bockat (!!) för fulla muggar ute i skogen. Jag vill ju att hon ska trava på i ett friskt tempo, och idag var hon lite bekväm - så hon fattade galopp i stället. Två galoppsprång senare rullade hon in i en riktig bockparad. Och hon bockar verkligen som en ko..! Haha. Det tog inte många språng förrän hon stod på stället och hoppade jämfota och jag kunde få upp huvudet på henne. Sen fick hon en rejäl skänkel och vi galopperade några steg till (bara för att avsluta på rätt sätt) innan vi fortsatte trava på i rätt tempo.

Jag är så himla glad att hon är glad, så själva bockparaden gör mig faktiskt inget alls.


Halsringen är dock en finfin grej, det måste jag säga...

Viktiga grejer...



Nu har jag skrivit ut alla dokument som ett nytt pass kräver, så nästa steg blir att fylla i alla uppgifter... Förhoppningsvis kan jag skicka alla papper redan imorgon :)


Not so much action today

Enligt planen skulle det inte bli någon ridning idag, men efter fölvisningen var jag lite sugen ändå. När jag kom till stallet var alla tre hästarna låååångt borta i hagen, så jag knallade ut dit för att hämta Ginny. Promenaden på hela 100 meter fick mig att tänka om - väl framme nöjde jag mig med att klappa lite på henne, hon kunde gott få äta den timmen i stället...

Jag vill verkligen att hon ska gå upp så mycket som möjligt i vikt medan det fortfarande finns gräs att äta och det är någorlunda varmt ute. Många hästar tappar i vikt under hösten och vintern, och så som hon ser ut nu har hon liksom inte råd att tappa ett ynka kilo. Därför kommer jag vara noga med att hon har täcke på sig när det börjar bli kallt och när det regnar, hennes energi ska inte behöva läggas på att hålla sig varm - utan på att hålla sig rund.

Fölvisning!

Idag har jag spenderat betydligt längre tid än nödvändigt på årets fölvisning här i Värmland. Den hölls på Lillerud och det var ett gäng spralliga bebisar som skulle ranta runt i ringen. Men jösses, vilken tid det tar..!

Jag kom dit för att se den här krabaten; Piece of Winnie  (e: Dalwhinnie 1180)


... och jag kommer inte riktigt ihåg slutresultatet. Men hon är allt himla fin..!


Dagens häst

Kamouflerad spionhäst:

 

Sjöhäst:

 

Häst som pussas med fötter:


(Jag tycker så mycket om det här tränset..!)

 

Travhäst:



Idag har vi ridit ensamma för första gången sedan flytten, och det var nemas problemas. Det regnade som sagt hysteriskt mycket igår, så vissa ställen av skogen och vägen låg under vatten... Men bortsett från vattnet - se vilka fina vägar vi rider på..! Det är sandvägar, som är mjuka utan att bli tunga och som sträcker sig hur långt som helst och i alla riktningar = ganska ultimata förutsättningar för Ginnys igångsättning.

Prima liv!


Tvättlappar

Tips:
På Ikeas barnavdelning finns tvättlappar i 10-pack för överkomliga 29 kronor.

De är perfekta att ha som putsdukar, att torka hästens ögon och näsborrar med, att ha som akut bentorkare, att torka sina egna händer med, och så vidare, och så vidare. De blir snabbt ganska oumbärliga.


Inte helt vattentät...

När jag satte mig i bilen och åkte till stallet började regnet ösa ner, så jag tog vägen förbi Hööks (det ligger visserligen bara några 100 meter från lägenheten...) och köpte en ny grimma till Ginny med motiveringen;

Hästkraken ska väl ändå inte behöva gå omkring i en jätteblöt luddgrimma..?

När jag väl kom till stallet och skulle ta in henne från hagen insåg jag att hon inte alls gick omkring i en jätteblöt luddgrimma - den hade hon nämligen tagit av sig. Jag fick vackert lägga grimskaftet runt halsen på henne och leda henne till stallet utan grimma, och det är sån tur att hon är snäll som en... ko? Haha. Hon knatade snällt bredvid mig hela vägen och blev riktigt nöjd med att få parkera i boxen, få ett pyjamastäcke på sig och några liter lusernhack i krubban.



Tanken på att rida gav jag upp ganska snabbt - det bara vräkte ner..! Så jag klappade lite på hästen, smorde tränset och lädergrimman, rullade lindor, kratsade hovar, passade in nya grimman och pysslade för fullt i stället.
Efter drygt en timme var hästarna ganska torra, så då la jag på dem regntäcken och skickade ut dem i blötan igen.

Det är hårt att vara häst ibland.

WNIOSEK O WYDANIE DUPLIKATU

... är vad jag ska skicka till Polen på måndag. Det är en ansökan om duplicering av hästpass. Jag ska även skicka in en OŚWIADCZENIE, alltså en slags hästägarförsäkran där jag intygar att jag har köpt hästen.
Detta ska skickas via post, tillsammans med foton på Ginny, tagna framifrån, bakifrån och från båda sidorna - så att de kan se att hästen på bilden stämmer överens med passet.

Det hela verkar faktiskt väldigt smidigt, så jag hoppas på en snabb lösning utan krångel och att det nya passet kommer ganska snabbt. (Det bästa vore såklart om förra ägaren kunde hitta passet, men det känns som att den chansen är mycket liten.) Kostnaderna för hela kalaset går på 130 polska pengar, vilket motsvarar lite drygt 300 svenska kronor - mycket överkomligt, måste jag säga..!




Jag måste än en gång ge massor av beröm till Anette på ASVH som har hjälpt mig att hitta rätt person att prata med på polska hästavelsförbundet. Och Agnieszka på PZHK har varit helt fantastiskt hjälpsam, hon har till och med översatt dokumenten åt mig så att jag ska kunna fylla i dem rätt. En väldigt, väldigt uppskattad service..!

Coaching (eller typ... tjat?)

Idag har Marie och Shira (eller Chira eller Schira eller hur det nu stavas?) ridit ett pass för mig. Det är tredje gången jag får äran att säga mitt och tjata hål i huvudet på den här ryttaren under nästan en timme. Och som jag tjatar..! Haha.
Just nu tränar de på att gå från den här formen:


Där hästen "krullar ihop sig"; spänner och höjer nacken, sänker ryggen, går bakom lod och släpper bettet. Steget blir kort och spänt och stötigt.


Till den här formen:


Där hästen själv söker stödet i tygeln, sänker hals och huvud, höjer ryggen,
jobbar framåt - neråt och galopperar med och genom hela kroppen.


Pepptalk efter ridpasset, där jag tydligt och pedagogiskt demonstrerar hur en ihopkrullad häst ser ut, med spänning hela vägen från nacken till fingrarna... Bra där, Lisa. Bra där...


Dagens sport och motion



Idag har vi skrittat och travat på sköna sandvägar i tallpinneksogen tillsammans med Marzipan och Julia, eftersom Felicia är på rymmen i några dagar. Och det är så himla skönt att inte sitta på den knäppa hästen..! Ginny är lugn och fin och foglig, medan Marzipan blir springig och taggad så fort man kortar tyglarna. Min förra häst var precis så, och det är så himla skönt att kunna vila lite i sadeln och inte bara vara beredd på att något ska hända hela tiden...

Nu är Ginny visserligen inte direkt någon komapatient, hon kan titta på saker och tycka att till exempel skällande schäfrar är JÄTTEÄCKLIGA (and i totally agree...), men hon känns oerhört trygg och trevlig ändå.


YES!



Det ser med andra ord ganska ljust ut..!


Passkrångel

Jag såg att både Maja och Carro har länkat till mig, så nu borde det krylla av hästnördar här... Haha.
Hej på er!


För tillfället sitter jag på jobbet och gör en broschyr, samtidigt som jag försöker hitta någon som kan polska. Förra ägaren hittar nämligen inte Ginnys pass, och eftersom hon inte har ett svenskt är det liksom inte bara att beställa ett nytt... Men jag fick hem försäkringspapper igår, och där stod det ett registreringsnummer (OH JOY!). Det började på POL, så jag utgår ifrån att det är polskt. (Men jag har bestämt för mig att Ginny är från Lettland?) Och på den här sidan ska det tydligen finnas någon slags register eller uppgifter om polska hästar: PZHK

Enda problemet:
Mina kunskaper i polska är väldigt, väldigt begränsade...


Update:

ASVH, vad bra och proffsiga ni är..! ♥
Ett telefonsamtal senare har jag fått kontaktuppgifter till en av de som jobbar på PZHK - och som pratar engelska..! Här ska mailas! :D

Skinny Ginny




Nya sadeln

Jag passade på att ta några bilder på sadeln också - jag gillar den skarpt..!


Leverans!

Börjes måste ha rekordsnabb leveranstid - idag hämtade jag Ginnys nya täcken.
Och eftersom Börjes har rekorddåliga produktbilder, så blev jag ganska överraskad av färgerna... Som tur är var de riktigt snygga..! Jag blev även förvånad över hur tjockt det fodrade regntäcket var, så nu har jag ingen panik att hitta ett stalltäcke när det blir kallt... Det kan gott vara några minusgrader innan det är dags för ett lager till.


The plan

Veterinären förslog en halvårslång igångsättningsplan. Det innebär att hon är redo för tuffare träning efter i februari.

 

Min prioritet just nu är fett och flås.
Ginny behöver äta upp sig, så att vi kan bygga muskler under hösten. Och hon har ju helt vansinnigt dålig kondition, eftersom hon inte har blivit riden på över ett halvår. Samtidigt får hon inte bli trött i kroppen, så det blir en spännande balansgång, det där...

Runt stallet vi står i finns skog och mark och ridbanor. Vi kan skritta på asfalt och rida på fält och sandvägar, och vi kan klättra och rida på ridbana, terrängbana, rakbana och ovalbana - allt finns inom väldigt rimliga avstånd.

 

Just nu ser planen för de kommande månaderna ut såhär:

Augusti:
Ridning ungefär varannan dag eller fyra dagar i veckan. Mycket skritt och lite trav. Ridning på olika underlag; skritt på asfalt, trav på sandvägar och i skogen.
Planen är att inte rida på ridbana alls, utan bara ute i skogen eller på fälten.

 

September:
Fortfarande mycket skrittjobb, mer trav och inslag av galopp. Lite mer muskeljobb, som klättring och ridning i mer ”jobbig” terräng, dvs att lämna stigen och rida rakt ut skogen.

 

Oktober:
Öka travjobbet, trava längre sträckor under längre tid än förut, antagligen i intervaller. Jobba med konditionen och fortsätta klättra. Fortsätta att ligga ganska lågt med galoppen, utan bara galoppera för att det är roligt och varierande.




65% hos Horze

Idag är sista dagen på rean hos Horze.
Trots att jag utlyste köpstopp 12 timmar tidigare, så klickade jag hem ett par short chaps i mocka och ett par rutiga ridbyxor i morse... Sorry, plånboken..!


115 kronor liksom - how could i not buy them?


Jungfrufärd!

Idag tog jag och Daglezja en skogspromenad med Marzipan och Mimii. Solen sken och fåglarna kvittrade, vi plaskade genom vattenpölarna och travade på i ett friskt tempo. Det blev faktiskt några överslag till galopp emellanåt (och jag ba: Dog lite. Galoppen är så häftig..!) innan vi travade på igen.

Hur som helst:
Sadeln är skön, och den passar henne perfekt.
Jag köpte ett par stigläder med t-spänne igår, men insåg idag att de var ALLDELES för långa. In och byta! Men de hade inga kortare på FRT, så jag köpte ett par andra Tekna av klassisk modell i stället. Det kanske är lika bra ändå...
Sadelgjorden är också från Tekna, deras anatomiska. Den är gött bred på mitten, så jag köpte den utan att blinka.



Täckena från Börjes skickades i morse, enligt mailet jag fick. Så de borde komma senast på fredag. Oh joy!




Och nu har jag egentligen allt jag behöver, så nu blir det något slags köpstopp och en uppladdning inför en tur ner till Ullared...

AHA!

Daglezja betyder Douglasgran.
Där ser man!

Men just nu känns Ginny som ett ganska bra namn.

Ett skepp kommer lastat!


Med vadå?



... ett hungrigt benrangel..!

(Lilla, lilla gumman, du kommer att få så mycket mat hädanefter)


... som har fått nya kompisar och ett lånat täcke i pony size.


Det känns så himla skönt att hon är flyttad och klar!

Sadeln är hämtad och i morgon ska vi ut (på någon slags jungfrufärd) i nya skogar..!


Horse and Hound

Idag har Daglezja fått träffa Billy och Ivan, dvärgpinscherpatrullen..!
Jag har köpt en häst som matchar min hund, det hela är såklart mycket väl genomtänkt...





Ivan, den svarta hunden, har ingen hästerfarenhet alls, men han har skött sig exemplariskt..! Billy följde med ut på några ridturer med min förra häst, och han har kvar sitt hästvett sedan dess. För att vara på den säkra sidan tog jag både häst och hundar i varsitt snöre och gick en skogspromenad. Hundarna håller sig på ett lagom avstånd och har förstått att man går före och inte bakom hästen.

Daglezja bryr sig inte nämnvärt om hundarna, hon hälsade snällt på dem när hon stod på stallgången och sen var det liksom inte så mycket mer med det. Det är himla skönt att hon inte är hundhatare, eftersom det är jättemysigt att ha med hundarna på skogsturer...

 


Himalaya

Jag räknar med att jag får med hela noll och inga saker alls till Daglezja när hon flyttar i morgon. Förhoppningsvis får jag behålla grimman... Eftersom det är fullskalig höst any day now, så kommer jag att behöva minst två regntäcken och ett stalltäcke.

Det bästa täcket jag någonsin haft var ett Himalaya-täcke från Börjes. Det höll tätt i alla väder och jag hade det i över SEX ÅR innan det blev strimlat.

När jag surfade in på Börjes webbshop hade de dessutom ett ofodrat rutigt till nästan halva priset, även vissa färger av det fodrade var nedsatta. Jag ska lägga en beställning ikväll, när jag har tagit reda på om hästen behöver 145 eller 155...


Mer lusern till hästen

Eftersom Benranglet är just ett benrangel har jag köpt lusern (stå/hack) som hon ska fodras med hädanefter. Det är bra tugg med mycket protein, och de flesta hästar tycker att smakar gott.

Jag gav första givan igår och givetvis tyckte Daglezja att det var jättekonstigt, och bestämde sig för att inte ens smaka ordentligt. Suck!

Idag var jag dock utrustad med lite slughet och svällde en hel deciliter betfor under tiden vi var ute och red. Sedan blandade jag betfor och 1,5 liter lusern med lite extra vatten - et voilá! Hon åt upp rubbet utan att tveka.
Mohahaha! Här ska gödas häst..!


Hungry horse!

 


Sötnosen!




Good pony!

Felicia och Marzipan, ett av ekipagen som jag coachar, har tävlat idag.
Det gick jättebra - och det gick jättefort..!



Mer tävling!


Klicka på bilden för att komma till tävlingen..!


Tävling!

Jag lider som sagt av av en ganska allvarlig schabrakbrist.
Det blir liksom så när man råkar köpa en ny häst när man har sålt och skänkt bort i princip alla sina saker efter den förra...

Så håll tummarna för mig!

Klicka på bilden för att komma till tävlingen och tävla du också!


Så... ja... jag köpte en sadel också

När jag ändå var i farten liksom.
Det är lika bra att ruinera sig rejält, och det är ingen idé att dra ut på lidandet...

Jag var helt inställd på en Santa Cruz från Jacson, men de passade inte alls Daglezjas kropp. I stället blev det en helt annan sadel - från Tekna. Den är alltså inte ens gjord av läder, vilket jag har varit väldigt skeptisk mot i hela mitt liv. Men den låg som om den liksom var skapt för hästen, och då är det bara att tacka och göra sig skuldfri.
Den ska formas om lite under helgen, så på måndag ska den premiärridas.

Jag fyndade ett svart träns från Pfiff på Tradera förra veckan, hittade ett nästan oanvänt bett i förrådet och har som tur är kvar mina gamla stigbyglar (de är awesome!).

Det enda jag behöver är en sadelgjord och ett schabrak - sen är vi good to go!


Om veterinärbesöket:

Daglezja visade ingen hälta vid böjning av sitt onda ben (hon var jämn både på höger och vänster), så jag bad veterinären att böja rubbet. Hon visade ingenting alls.

Hon visade inte heller något på böjt spår, däremot såg hon väldigt, väldigt lätt och trevlig ut i traven. Jag har ju typ inte sett henne i rörelse än... (Ehm... Köpa grisen i säcken? Jag?!)

Vi bestämde att vi skulle ta en plåt på höger fram, för att jämföra mot den som togs i våras. Hon har en liten, liten pålagring i kotleden, och en ännu mindre i kronleden (eller om det var hovleden?), men veterinären bedömde det inte som något särskilt allvarligt ("på en katastrofskala 1-10 är det 3,5"). Så länge hon inte får återkommande inflammationer är det lugnt.

Sedan skådade jag given häst i munnen - och fann en mjölktand, som veterinären drog ut på direkten. I övrigt var hon väldigt fin i munnen och veterinären raspade lätt på en pytteliten kant, och sedan var det klart.

Hon har (haft) en ink i ena örat, som är i princip helt borta nu.

Vi lämnade även ett träckprov, som visade 0 egp (!!). Hon är med andra ord bara jäkligt mager, så här ska minsann matas häst som aldrig förr..!




Så... framöver då:

-Veterinären förslår en halvårslång igångsättningsplan för att öka hållbarheten. I februari ska hon alltså vara redo för hårdare jobb.
-Hon ska ridas/jobbas minst varannan dag. Lätt, mjukt och varierat arbete för att långsamt och skonsamt bygga upp hela kroppen. Hon får inte bli trött i kroppen av ridningen, eftersom det genast sliter på helt fel sätt.
-Mata, mata och mata hästen, så att hon håller hullet.
-Noggrann skoning, då hon är lite tåtrång fram. Hovslagaren behöver se hur hästen rör sig både före och efter skoning. Hon har även plattfotstendenser, så man får vara rädd om trakterna.


Mine

Hello and welcome, Daglezja ♥





Och helt plötsligt är jag hästägare.
Det känns helt galet, men mest roligt och jättespännande.
Vi kommer ha så himla roligt tillsammns..!

D till veterinären

Om en timme börjar undersökningen.
Jag är så nervös att jag dör en smula..!

Skinny D

Idag har D fått trava 100 meter rakt fram på asfalten, i låg form och med ett friskt arbetstempo. Någon hälta varken syns eller känns, men man vet ju aldrig. Det är ju bara böjprov som hon har reagerat på.

Efter hagbytet har hon börjat bli smalare igen, trots att de får hö ute och att hon får ca 1 kg Equi Jewel om dagen... Nåväl, jag vet ju att hon kommer att lägga på sig om hon får komma ut på bra bete igen. (Lite Lusern på det så bör hon vara rund och fin in no time..!)

Benranglet:


Latest news!

OMG OMG OMG OMG OMG OMG

Veterinärtiden har blivit ändrad.
Det är inte längre måndag som gäller - det är nu på fredag..!

Fredag kl 11.

Comb Spurs

Woho!
De här kom i ett paket från eBay till mig:


Det är ett par comb spurs från Shires
(eller översatt till svenska; kamsporrar).
De kallas även för "Motivators"

 

De här sporrarna är något mildare än vanliga sporrar, dessutom behöver man inte vinkla ut fötterna för att använda dem och ska därför enbart användas för att förfina hjälperna. Kamsporrar gör det dessutom svårare att sporra hästen av misstag eller i onödan (om man gör det bör man dock lägga energi på att kontrollera sina ben och rätta sin sits och låta bli sporrar över huvud taget, men ändå).

Jag tror inte att de har fått något större genomslag i Sverige, de är mer populära utomlands.

Hur som helst, de passar hästar som är för känsliga för vanliga sporrar men som ändå behöver "något extra" skänkelmässigt. Jag vet inte om jag kommer att få användning för dem, men det känns ändå bra att ha dem i min samling av utrustning och tillbehör.

 

Jag köpte som sagt mina på eBay, men de finns att köpa i svenska butiker också. Priset ligger på ca 100 kronor för ett par.


Dagens ridning



Om en vecka kommer jag att sitta här och dö en smula av pirr i magen.
15 augusti ska D till veterinären, och först efter det vet jag om jag blir hästägare eller inte...


Hur som helst, vi fortsätter att skritta. Idag blev det 30 minuter på asfalt, mestadels jobbande i form och med finfin gymnastik som skänkelvikningar och öppnor. D var riktigt pigg idag, och eftersom hon inte får göra annat än att skritta så hamnar energin på andra saker. Att fejka en hjärtinfarkt över en hare i buskarna och helt plötsligt bli markskygg och lägga i backen på grund av några vattenpölar, till exempel.
Det märks att hon har börjat bli en person, första veckan var hon mest bara... tom. Jag börja ana en individ med en hel del åsikter och kort stubin.
Å andra sidan - det är ett rött sto.

What else can I expect?

 


Finn ett fel:



Igår, på Equality Line Horse Show, hoppade den här hästen inne på banan. Den hade tungan ute under hela ritten - även över hinderna. Det måste ju kännas ganska märkligt att rida den? För att inte tala om att tungan ser ganska blek ut...

Nåja, hur som helst verkade det vara ett fungerande koncept eftersom ekipaget vann klassen.

 


Navigera och forma!

(F kan bytas till en trippelbar, C kan bytas till ett räcke, men övningen bör bestå av fyra räcken och två längdhinder. Oxer ska vara parallell.)

Börja med att hoppa A-B.

Alternativ 1) Rid hinderna i bokstavsordning.
Alternativ 2) Efter A-B, rid C-A, D-A, D-F, B-E, D-A, E-F. Lägg sedan ihop alla delar till en bana.
Alternativ 3) Go your own way!

Jobba med lagom låga hinder, 60-90 cm räcker gott.
Fokusera att hitta en jämn rytm och en bra väg, var noga med att se vart du ska och att forma hästen efter väg och skänkel.








(Knyckt från Equipage nr 4/2011)

What about it?

Den här bloggen kommer att handla om hästar och ridning.
Den kommer att ha inslag av tankar och bilder och ridövningar och prylar och utrustning och aktuella händelser inom sporten.

Ibland kommer jag säkert att ifrågasätta det klassiska ledarskapet och i stället hävda att det handlar om kommunikation. Om hästen inte gör som ryttaren vill är det sällan på grund av ett dåligt ledarskap, utan snarare dålig kommunikation. Du är inte automatiskt hästens ledare bara för att du är en människa, däremot ska du räkna med att bli en lärare om ni ska kunna utvecklas tillsammans.

Sådär.
Då börjar vi!

Tillbaka i sadeln!

1999 fick jag min första häst.
Jag var skulle fylla 13, hon skulle fylla 3.
Tio år senare red vi vår sista tävling ihop.
Mellan 1999 och 2009 hann vi med att tävla och träna både dressyr, hoppning och western. Vi hann dessutom med hältor och kolik och att ramla av ungefär en miljon gånger - för att inte tala om hur fantastiskt roligt vi hann ha tillsammans.


Under våren 2009 blev min häst mystiskt halt. Veterinärerna kunde inte säga exakt vart hältan satt, men troligtvis någonstans inne i hoven. Vi behandlade och vilade. Och behandlade och vilade. Till slut slutade vi behandla och bara vilade, i över ett år. Sen åkte vi in igen, och hältan var kvar.

I mitten av september 2010 gjorde jag det svåraste jag någonsin gjort;
Jag gav upp och tog farväl.

Efter det lämnade jag hästvärlden bakom mig och bestämde mig för att jag njöt av att slippa mocka och packa höpåsar och rida i snöstorm och regnskurar. Jag åkte inte tillbaka till stallet och jag slutade att coacha ekipage.


Efter ett halvår började jag bli rastlös.
Jag saknade lukten och värmen och sadeln.
Jag saknade att lösa problem, pirret i magen och känslan av att utbildningsmässigt nå upp till nästa trappsteg.


Och nu, 10 månader efter att jag trodde att jag aldrig mer skulle vilja rida är jag tillbaka i sadeln. Jag coachar några finfina ekipage när andan faller på och ömsom kittlas, ömsom våndas av att leka med tanken på att bli hästägare igen.

RSS 2.0